Åtta nyanser av bärnsten och två svarta
Ett litet men gott sällskap som var kvar i stan och inte firade semester i Långtbortistan bänkade sig runt ett lockande ölprovningsbord utanför Ulvsunda-lokalen. Vädret var mulet och några enstaka regnstänk kom då och då, men det hindrade oss inte att sitta kvar.
Tio öl stod på provningslistan. Alla var svenska. Den första, London Pub ale från Brygghus 19, var en läskande törstsläckare som passade bra efter en deltagares långa lite förvirrade cykelfärd till ölbordet (jag avslöjar inte vem). Den var lite grumligt bärnstensfärgad med lite söt vörtdoft.
Nästa öl på listan var En Kul-Lager från Södra Maltfabriken (det finns många putslustiga ölbryggare!) som var klart bärnstensfärgad med ganska svag doft av sötma och aska och hade lite tunnare smak än ettan.
Tredje ölen, Weissbier från Helsingborg, hade en mörkare bärnstenston och doftade jasmin och sötma. Smaken var fyllig, lite söt och kanske även med en skymt skumbanan. På insidan av kapsylerna stod det olika texter som: Botten upp och Amor vincit omnia (kärleken övervinner allt).
Sedan följde O/O:s Lupi pils i ljus bärnsten med frisk, besk men lite vattnig doft. Smaken var rätt besk och så pass torr att man nästan blev törstig. Av den utlovade fruktigheten märkte vi intet och inte heller några örter. Vi gick vidare till dagens femte öl som var Californian DDH Edition från Brygghus 19 i mörk bärnsten. En typisk ipa-doft mötte den nedstoppade näsan och smaken var likaså av typisk ipa-karktär, en välbalanserad sådan dessutom.
Nästföljande bärnstensfärgade öl var Pax Lab, saison rustique från Pax brygghus som doftade sött och lite halstablett. Smaken var söt med lite beska diskret instoppad och verkade var mer en off-season än en saison.
Ölfärden genom Sverige gick vidare till Remmarlöv i Skånes Eslöv-trakt och IPL Idaho 7 i halvmörk bärnsten. En örtig doft av svårbestämd sort för åtminstone undertecknads näsa, och smaken var skarpt besk. Nja...
Den åttonde ölen på provningslistan var inte bärnstensfärgad utan svart: Badass black ipa från Revsunds Bryggeri i Sveriges mitttrakter, Gällö i Jämtland. Skummet hade samma färg som kaffe med grädde, doften var söt och smaken söt och fyllig. Som ”en svensk medelöl” beskrev en av de närvarande ölfrämjarna ölen. Och den smakade inte så dumt.
Därefter var vi tillbaka till de bärnstensfärgade, denna gång en blekgul grumlig variant, nämligen Juliljus från Stigberget. Den hade en tydligt syrlig doft med en hel skopa citrus i. Smaken var ipa-besk och rejält citrussyrlig.
Provningens sista öl var dagens andra svarta öl Out to Lunch från Beersmith. En öl med laktos som hade en god söt och fyllig doft och även smakade lagom efterrättssött och fylligt. En smekning för gommen!
Till alla dessa öl serverades lite småtugg som hårt och mjukt bröd, ostar, nötter och skinkskivor plus den goda, och nyttiga!, efterrättskakan som Elsa givmilt bjöd på. Se det blev en fin fest det!
Efter en synnerligen förvirrad och märklig poängberäkning, men säkert vederhäftig på sitt speciella sätt – och åtminstone munter, vann provningens starkaste öl Beersmiths Out to Lunch (10,2 %) med 14 poäng följt av tvåan Badass black ipa från Revsund med 7 poäng. De svarta ölen vann över de bärnstensfärgade. Därefter vidtog en skiftande samling av deltagarnas egna medtagna öl som skickades runt för allmän avsmakning under glatt samspråk.
Cecilia Hansson
- Logga in eller skaffa ett konto för att kommentera